Tilbake til blogg

Vad är BIM? – En inblick i tekniken som är på väg att revolutionera byggbranschen


Av Ole Kristian Kvarsvik, vd, Rendra

De flesta inom byggbranschen har hört om BIM, men har de verkligen insett vilken omvälvande förändring vi står inför?

”Bygg- och anläggningsbranschens produktivitet har sjunkit med 10 procent sedan år 2000. Under samma period har den privata sektorns produktivitet på det norska fastlandet ökat med 30 procent.” Norges statistiska centralbyrå, 19 januari 2018

Jag har arbetat med BIM i byggbranschen i 20 år, och anser att vi står inför en revolution.

Tekniken är redo.

Branschen är (i stort sett) redo.  

Det saknas bara att alla blir medvetna om detta.

Om vi ska vända den negativa trenden i vår bransch måste vi få upp ögonen för den enorma potential som finns i BIM – när det används som det är tänkt: Av alla deltagare och i alla faser av byggprocessen.  

I denna artikel förklarar jag vad jag anser att BIM i praktiken innebär:
För projektering, konstruktion, drift och användning.

BIM förändrar allt

BIM är heltäckande. Innan jag går på djupet ska vi titta lite mer övergripande på det.

Från förprojektering och första spadtaget, till slutinspektion och underhåll eller ombyggnation – BIM påverkar allt och alla som bygger eller använder byggnaden under hela byggnadens livstid.

  • BIM ökar förståelsen för vad den färdiga produkten kommer att bli.
  • BIM tar kvalitetssäkring till en ny nivå.
  • BIM är en oöverträffad plattform för kommunikation.
  • Data punktfixeras – det är här BIM verkligen börjar bli värdefull.
  • Från ”push” till ”pull” på byggplatsen – hämta själv den information du behöver.
  • BIM underlättar för problemfri dokumentation av det egna arbetet – till allas glädje.
  • BIM tillför mervärde ur ett livscykelperspektiv – i alla led.

Vill du veta mer? Då börjar vi.

Sammantaget innebär detta att BIM skapar en hållbar och konkurrenskraftig bygg- och anläggningsindustri. Vissa utmaningar återstår, och dessa hittar vi i slutet.

Från ritningar till modeller

Föreställ dig stora pappersrullar med skisser av broar, skolor och sjukhus. Intrikata detaljritningar av takstolar, fönsterkonstruktioner och ventilationskanaler.

En arbetsdag för arkitekter och ingenjörer har traditionellt gått åt till att göra ritningar. De skriver också ansökningar och beskrivningar och övervakar byggprocessen (och sliter sitt hår), men deras huvudprodukt har i slutändan alltid varit kvalificerad kreativitet omsatt till konkreta ritningar.

Ritningar, ja. Pennan bakom örat. Linjal och passare. På senare tid har det mesta naturligtvis hänt på skärmen, men det har likväl handlat om ritningar. Idag baseras dock fler och fler byggprojekt på BIM. Det ritas inte – det modelleras.  

Ritning kontra modellering låter kanske bara som terminologi, men i praktiken innebär det en grundläggande förändring för byggandet och alla som bygger.

BIM står för Building Information Modelling, där I:et för Information är den viktigaste bokstaven. Ett streck i en traditionell ritning är bara ett streck – bläck på papper eller pixlar på en bildskärm. Men ett streck i BIM är en del av ett objekt och innehåller information.

Traditionell CAD, där ett streck är ett streck.
Modellering i BIM där «ett streck» är en vägg (i det här exemplet).

Där arkitekter och ingenjörer förr ritade med en penna eller muspekare, ”ritar” de nu med byggelement. I BIM-programmet kan du till exempel välja Lettvegg, 125 mm, isolert, stenderverk med fibergips och dra den så långt du vill. Informationen om objektet är tillgänglig med ett musklick. Förr var man tvungen att förklara (beskriva) exakt vad de olika raderna representerade så att detta tolkades korrekt av mottagaren.

Många leverantörer av olika byggelement erbjuder nedladdningsbara BIM-objekt av sina produkter. Det gör att de enkelt kan importera och infoga, till exempel, en dörr i modellen, och automatiskt få med alla dess egenskaper: realgeometri, brandklass, vikt, ljuddämpning, kontroll och automation, länk till produktdatablad och så vidare.

På så vis berikas modellen med data av hög kvalitet, vilket ger en god grund för olika analyser med hjälp av applikationstillägg. Detta kan till exempel vara en energiberäkning, BREEAM-kartläggning, kostnadsredovisning eller något annat.

Ritningar kan fortfarande erhållas från en modell, till exempel en 2D-planritning eller ett tvärsnitt, men det är då en möjlig ”rapport” från BIM – en biprodukt av modellen. En 3D-modell är en annan typ av rapport, en dörrlista en tredje.

Så här kan en 3D BIM-modell se ut. Det är tydligt att byggnaden består av olika material. Användarna kan enkelt bedöma planlösningen. Notera även den tekniska installationen över undertaket.

BIM och de projekterande (på kontoret)

BIM ger samarbete

Projektering har alltid varit ett tvärvetenskapligt arbete, och kommunikation om ritningarna mellan de olika yrkesgrupperna har varit en utmanande del. Med BIM kan alla arbeta mot samma modell – från början. Alla arbetar fortfarande lokalt med sina respektive yrkesmodeller, men resultatet överförs eller synkroniseras mot en så kallad centralfil. Där sammanställs modellerna från de olika disciplinerna kontinuerligt.

Revidering C… Eller var det H?

Förut var K, V, E och de andra R:en – rådgivande ingenjörer – tvungna att kontinuerligt importera nya revideringar av arkitektens (As) underlag, för att sedan skicka sina egna ritningar via en samordnare. Detta är ett tidskrävande arbete: planerna ändras ofta under utformningsfasen, och alla parter måste vara uppmärksamma och se till att de hela tiden arbetar i den fil som senast reviderades.

Det är ett sårbart system som innebär en hög risk för dubbelarbete och försenade korrigeringar. Varför?

Att producera ritningar tar tid, så att utbyta ritningar sker ofta vid milstolpar. Det leder till att de ritningar som används som underlag ofta är förlegade. Alla discipliner påverkar varandra, så även om det bara är en av parterna som har hamnat i otakt kan det innebära betydande merarbete för de andra. Förseningar kostar. Att koordinera ritningar är krävande och görs därför vanligtvis baserat på stickprov. Man hoppas helt enkelt att återstoden (som inte kontrolleras) håller samma kvalitet.

Att koordinera ritningarna är en minst lika stor flaskhals under konstruktionsfasen. De allra flesta byggprocesser innebär att man registrerar avvikelser och förändringar längs vägen, och det är ofta orsaken till att många förknippar byggprojekt med förseningar och budgetöverskridanden.

Hur kan det se ut i praktiken? Låt oss säga att man upptäcker att ett sprinklerrör är placerat precis där ett hål i väggen för en ventilationskanal ska göras. Då måste V (VVS) antingen hitta en ny väg för kanalen, eller så måste sprinklersystemet som just monterades rivas. En ny väg kan kräva att E (el) flyttar kabelbron och tillhörande fäststavar, och att K (konstruktion) måste godkänna alternativa hål i den bärande väggen.

Allt detta innebär ofta några rundor till projekteringskontoret: Med undantag för små ingrepp bör förändringar dokumenteras och kontrolleras fackmässigt av de interna rådgivarna. När de nya lösningarna är godkända och koordinerade skrivs nya ritningar ut – till exempel revidering F – som ofta skickas till byggarbetsplatsen med taxi medan byggarbetarna står och väntar.

Nu, i 2019, finns det bättre lösningar än att skicka ritningar med taxi (och jag tänker inte på Uber).

Hallå, revideringar!

Med (öppen) BIM är världen helt annorlunda. Vi kan nu använda oss av datorer för att koordinera disciplinerna och kollisionskontrollerna, samt andra automatiserade analyser och kvalitetssäkringsprocesser. I många BIM-projekt bygger man visserligen fortfarande efter ritningar, men ritningarna är då en biprodukt av modellerna. Samordnade modeller ger därmed byggbara ritningar.

De som har kommit så långt att de har BIM på byggarbetsplatsen har ytterligare möjligheter. Där kan byggarbetarna använda sina smartphones eller surfplattor och även ladda upp verkliga fotografier av problemet och koppla dem till objekt i modellen, skissa en möjlig lösning, kommentera modellen och meddela berörda intressenter direkt från byggarbetsplatsen.

Ingenjörerna meddelas omedelbart och kan sedan göra nödvändiga ändringar, kontrollera internt, och så småningom synkronisera den uppdaterade modellen med WEBhotellet, där den återigen blir omedelbart tillgänglig för teamet som är redo att fortsätta bygga. Ingen är då osäker på vilken som är den senaste lösningen (revideringen).

I BIM synkroniserar A och de rådgivande ingenjörerna ständigt ändringarna med centralfilen. Det görs fortfarande åtskillnad mellan olika revideringar allteftersom modellen fortskrider, men alla de disciplinrelaterade modellerna kommer att vara uppdaterade.

Detta gör också att kollisionskontrollen i BIM går som en dans – du aktiverar enkelt och okomplicerat de olika disciplinteamen och kontrollerar. För projekteringen innebär BIM mycket mer interaktion, eftersom det är betydligt lättare att förstå varandras områden, utöver att det blir lättare att se hur de egna bidragen påverkar de andra disciplinerna.

Ritningsproduktionen hämmar utvecklingen

I traditionell projektering bedöms man utifrån ritningsproduktionen. Den egna insatsen riktas därför mot leveransdatumet, då man ska ha planerat och producerat de erforderliga ritningarna. I ett detaljprojekt kan det handla om tiotals eller till och med hundratals ritningar per disciplin. Dessa ska ritas ut för kontroll av annan part, korrigeras, sparas i PDF-format och skickas ut. Detta är en aktivitet som inte tillför mer värde till projektet, utöver att uppfylla de formella leveranskraven.

Ritningsproduktion är alltså en värdelös aktivitet som kostar mellan 1 000–1 500 kr per timme.

I ett (papperslöst) BIM-projekt kan denna tid och expertis istället läggas på att berika modellen och därigenom projicera en bättre byggnad.

Ingen stoppar dig i mitten av arbetet och ber dig att tagga ritningar och skriva ut dem – istället öppnar de bara modellen på sina surfplattor. Förutsättningen är förstås att modellen är så bra att man kan extrahera åtminstone samma information som man tidigare kunde få av ritningarna.  Det bör tilläggas att kvaliteten kommer av sig själv om projektdeltagarna i större grad blir bedömda baserat på modelleveransen.

Återanvändning, inte återskapande

Byggbranschen har varit känd som ”det vita papprets industri” eftersom man börjar från början varje gång. Mycket av syftet med BIM är dock att återanvända snarare än återskapa. Med öppen BIM (oberoende BIM-standard) kan du återanvända det som skapades i tidigare processer. Det kan sedan berikas eller förfinas innan det vidarebefordras till nästa arbetsprocess.  

Besiktning och kvalitetssäkrings-arbete

Med ständigt nya revideringar och x antal producerade ritningar finns det inte tid att kontrollera allt. Även om du har bra resurser och smarta medarbetare är verkligheten den att de flesta redan har mycket att göra.

Genom att låta datorn hjälpa till med kvalitetssäkringen (t.ex. vid kollisionskontroller) kan rådgivarna koncentrera sig på andra områden.

I en samordnad 3D-modell blir de tvärvetenskapliga problemen synliga på ett helt annat sätt. 2D-ritningar säger ju ingenting om höjden, z-axeln, och det är där problemen uppstår. Ett typiskt problem är korsande kanaler som inte får plats över undertaket. Den typen av problem blir vanligtvis lösta genom att anpassningar görs på själva byggarbetsplatsen (läs: flatbanking), vilket har flödestekniska konsekvenser. Resultatet kan vara högre energiförbrukning, buller, kortare livstid för ventilationsenheten och sämre energibetyg, vilket kommer att återspeglas i hyresintäkterna. Buller och dåligt inomhusklimat påverkar också användarnas produktivitet.

Det är därför betydligt billigare att kollidera digitalt än i stål och betong på byggarbetsplatsen. Kolliderar något i modellen är det möjligt att hitta fullgoda alternativa lösningar, medan en kollision på byggarbetsplatsen innebär att det måste snickras ihop på ett eller annat sätt som fungerar sådär (håltagningen måste göras i dag – användarna ska ha en nyckelfärdig byggnad nästa måndag).  

Kvaliteten på allt som behöver lösas på byggarbetsplatsen är i händerna på den enskilda byggarbetaren och byggplatschefens kompetens. Mina kollegor och jag ser ständigt lösningar som hade tjänat på att kvalitetssäkras i ett tidigare skede – och som därmed hade varit billigare.  

Renovering

Alla som har varit inblandade i återuppbyggnaden av gamla byggnader vet att den befintliga ritningsbasen kan vara mycket varierande. De ursprungliga ritningarna kanske är tillräckligt bra, men under 100 år har det troligtvis gjorts både mindre och större förändringar och modifieringar.

Många byggnader som överlämnas från projekt idag byggs om redan efter en kort tid. Det tar alltså långt ifrån 100 år innan ritningsdokumentationen är föråldrad. Ritningarna kan vara ”döende” bara några månader efter att byggnaden är klar.

Ofta handlar det om odokumenterade åtgärder som senare gör det krävande att göra nödvändiga uppgraderingar. De ursprungliga rörledningarna och ventilationssystemen kan t.ex. ha tagits bort, medan nya kan ha dolts i väggar eller över fasta undertak. Därför måste redan begränsade budgetar läggas på tidskrävande kartläggning.

Det är ofta ventilationssystemet som ska uppgraderas. Bra – men hur går kanalerna? Du ser att de börjar uppe på vinden, men sedan försvinner de ner i ett tio meter djupt schakt. Går de ut på våning tre? Våning två? Var sitter spjället på huvudkanalen? Är kanalen igensatt med en gammal madrass? Ingen vet.

Tid är pengar, och det är inte ovanligt att själva kartläggningen blir så dyr att det inte finns pengar kvar till resten av projektet.

Att renovera en byggnad som har projekterats och följs upp enligt god BIM-praxis är en helt annan upplevelse. Om du har möjlighet att integrera modellen i den dagliga verksamheten och utvecklingen av byggnaden, håller du den (och eventuellt även ritningarna) vid liv.

Många tror att detta kräver att drift och underhåll-programmet kan läsa/importera BIM-format och har integrerad 3D-viewer. Så är det inte nödvändigtvis. Men det kräver att alla data i modellerna är strukturerade så att du kan kommunicera mellan modellen och drift och underhåll-programvaran. Då kommer du att kunna klicka på ett objekt, visa underhållshistorik, skapa arbetsorder m.m., trots att drift och underhåll-programvaran är helt okunnig om BIM.

Ställsdrift och underhåll-systemet in på det sättet kan man effektivt rapportera ”röda streck”, det vill säga avvikelser mellan den fysiska lösningen och modellerna, till dem som upprätthåller de geometriska modellerna och ritningarna. På så vis kan du i teorin ha ett uppdaterat underlag tillgängligt efter bara några minuter. Du kommer helt enkelt att kunna hålla modeller och ritningar vid liv.  

BIM och de som utför arbetet (på byggplatsen)

Det bör skiljas på de som projekterar och de som utför arbetet, men distinktionen ska inte vara ett hinder. För två grupper som är så beroende av varandra är det en paradox att det hittills varit så pass svårt att uppnå ett smidigt kommunikationsflöde. Med BIM i varje skede blir situationen en helt annan.

Från push till pull

Samspelet mellan projektering och utförande har traditionellt sett präglats av push – rådgivarna har producerat och utfärdat ritningar med utvalda mål och beskrivningar. Målet har varit att ge så mycket relevant information till den som står och bygger som det är möjligt.

Klart som bläck: En ritning blir snabbt otydlig när den revideras på byggplatsen.

Med BIM på byggplatsen ändras denna dynamik till pull: De som bygger plockar själva fram den relevanta viewern. För dem är det befriande att kunna få fram den nödvändiga informationen och önskade mål direkt i modellen, på själva byggarbetsplatsen, istället för att den projekterande ska skicka en ritning som är måttbeskriven och taggad efter eget gottfinnande – långt från själva byggplatsen.  

Färre fel

Precis som det är lätt att hamna fel om du kör efter en gammal karta, blir det ofta fel om du bygger enligt en föråldrad revidering. En BIM-viewer på en handhållen enhet gör det möjligt att studera den uppdaterade modellen – direkt från fickan på byggarbetsplatsen.

Ritningsproduktion och -leverans tar tid, som man för det mesta inte har mycket av i byggfasen. Om de rådgivande kan rita in ändringar, och med en knapptryckning kan göra dem tillgängliga för byggarbetsplatsen, minskar risken för att något går fel.

Dokument

En av de viktigaste saker som BIM erbjuder under konstruktionsfasen är förmågan att dokumentera arbetet längs vägen, direkt i modellen.

Har du lagt golvvärme? Ta en bild innan golvet stöps och ladda upp det till modellen – direkt i rätt rum. Har någon spacklat igen eluttagen? Dokumentera och koppla dokumentationen till rätt rum i modellen innan du löser det, så att kostnaderna hamnar på rätt plats.

BIM och byggnadens användare (kunden)

Bättre förståelse

Det är inte många slutanvändare som kan visualisera ett rum utifrån en planlösning. I BIM-projekt kan dock vem som helst göra virtuella inspektioner via handhållna enheter eller datorer – oavsett om de sitter på bussen eller kontoret. Att se och navigera i den tredimensionella byggnaden ger en helt annan förståelse för hur slutprodukten kommer att se ut.

På så sätt tillför BIM en användarvänlighet till byggprocessen som passar med hur de flesta redan är vana att använda IT – om du vet hur man använder Google Maps kan du redan i dag använda en modell med hjälp av öppen BIM.

Högre grad av involvering

Problemet med det traditionella tillvägagångssättet är att projektbeskrivningen, alltså beställningen från användaren, ofta hamnar i byrålådan så snart projekteringen har påbörjats. Därefter ändras kursen gradvis och det är inte ovanligt att den färdiga byggnaden inte motsvarar det som kunden ursprungligen har begärt eller förväntat sig.

Därför är användarinvolvering längs vägen, under hela processen, en förutsättning för framgång.

Med BIM kan användarna vara en del av modelleringen i ett tidigt skede, och även fortsätta att delta genom hela byggprocessen, ände fram tills överlämningen.

I designfasen är det önskvärt att återkoppling sker från dem som ska använda den färdiga byggnaden. Vad behöver du för att göra ditt jobb? Vilka ska jobba tillsammans? Hur ska flödet i byggnaden vara? Hur ska rummen placeras för att ge optimal interaktion och funktion? Orientering i terrängen?

Allteftersom projekteringen är på god väg kommer du att vilja ha mer detaljerad feedback. Saknas det en rullstolsramp vid en entré? Tryck på ingångsdelen och kommentera. Ska endast delar av undertaket ha belysning? Tryck på de aktuella takplattorna och kommentera.

Att frekvent involvera användarna fungerar dessutom som ett sätt att säkerställa att förväntningarna är avklarade, eftersom användarna redan kommer att känna till eventuella justeringar som har skett på vägen – i god i tid innan slutförandet.

BIM, drift och underhåll – en uppenbarelse

Kan en bilmekaniker göra sitt jobb utan att öppna huven?

Det är svårt att överdriva hur mycket BIM kan komma att betyda för dem som ska driva en byggnad.

Moderna byggnader är fullpackade med elektronik, värme- och kylsystem, sprinklers, hissar, värmekablar, larm och så vidare. I processindustrin placeras ofta dylika saker på synliga platser, men i andra typer av byggnader försöker man dölja det så mycket som möjligt.

Det verkar de allra flesta tycka är toppen – med undantag för dem som driver byggnaden (fråga bara vad de tycker om fasta undertak).

I ett BIM-projekt kan byggarna dokumentera utförandet av tekniska installationer och koppla dem till rätt plats direkt i modellen. När det görs på rätt sätt innebär det att en driftingenjör kan söka i rummet där utrustningen i fråga är installerad, till exempel med hjälp av en kod, till exempel BIP. Klickar driftingenjören på undertaket ligger utvecklarens as-built-dokumentation (fotografier, beskrivning) för det specifika undertaket tillgängligt där det är användbart.

Driftingenjören kan då se det som annars är dolt utan att lyfta på ett enda tak – och utan att leta igenom hundratals sidor i en pärm eller en bristfälligt underhållen projektmapp.

Med smidigare drift och underhåll minskar risken för lång stilleståndstid. Detta innebär att byggnaden förblir användbar längre, vilket i sin tur innebär bibehållen användaraktivitet och bättre ekonomi – både för byggnadens användare och ägare.

Inte minst i vissa byggnader, såsom sjukhus och skolor, kan driftsstörningar få konsekvenser som inte kan mätas i kronor och ören.

För byggherren (ägaren av modellen)

Om du äger byggnader bör du också äga de data som beskriver dem. Nuförtiden är det ofta så att byggnadsdata låses till den programvara som de skapades i. Om du har ett Word-dokument är det bäst att öppna och redigera det i Microsoft Word. Om du sparar Word-dokumentet som en PDF-fil kan du dock öppna och läsa dokumenten i många olika program.

Detsamma gäller för CAD- och BIM-filer. För att bli ägare till de data som beskriver byggnaderna måste du därför begära öppna BIM-format. Du kommer då att kunna ta med dig dessa data in i andra verktyg och arbetsuppgifter. På så vis kan du alltid återanvända, arbeta på och hantera dem i det program som passar bäst för uppgiften. Det öppna BIM-formatet är också ett utmärkt arkivformat. Jag vill faktiskt sträcka mig så långt som att lova att filer som lagras i 2019 kommer att kunna öppnas med gratis-viewers i 2040, utan dataförlust.

Ska vi komma vidare som bransch måste fastighetsägarna ta ägarskapet över sina egna byggnadsdata.

Vilka utmaningar finns det fortfarande med BIM?

BIM används inte fullt ut

BIM omtalas som en innovation, men den norska byggindustrin har modellerat i mer än 20 år. Kontraktets grundvalar och projektgenomförandet har dock följt det gamla regelverket. Det har inneburit att stora mängder användbara data har genererats med inte utnyttjats eftersom ritningar har en juridisk prioritet över BIM. Man bedöms alltså efter sin förmåga att leverera ritningar även i BIM-projekt. Det du bedöms efter ser du ofta till att bli bra på.

Följden blir tyvärr att man prioriterar ritningsproduktion snarare än att skapa bra modeller. Kontraktsreglerna är alltså en bromskloss i utvecklingen, som beställarna måste ta tag i.

Stora mängder data kan vara användbara, men då krävs det att det upprättas bra rutiner för informationsflöde och struktur. Det måste vara förutsägbart för alla inblandade parter vilka data som finns tillgängliga, när de är tillgängliga och var de ligger. Annars blir det för stökigt. Detta är inte svårt att uppnå, men det måste prioriteras av projektledningen.

Omstrukturering

För vissa discipliner innebär den papperslösa byggprocessen en omfattande omstrukturering. Till exempel är tekniska entreprenörer vana vid symbolbaserad vägledning och kommunikation på ritningar. För dem kan det vara svårt att anpassa sig till ett helt nytt ”språk”. Samtidigt inser de flesta att BIM total sett underlättar för arbetet och förändringslusten ökar hela tiden.

Även nu under övergångsfasen, då de som utför byggkonstruktionen fortfarande är mest bekväma med (pappers)ritningar, är det mycket användbart att ha tillgång till modellen på byggarbetsplatsen. Man använder kanske i huvudsak en arbetsritning, precis som förut, men med stöd av 3D-modellen på den handhållna enheten. På så vis kan du få svar på många frågor som tidigare skulle innebära arbetsstopp.

Kontraktets grundvalar

En stor del av anledningen till att användningen av BIM hittills har begränsats är att kontraktets grundvalar fortfarande är orienterat kring ritningsleverans: Den projekterande ska leverera X antal ritningar för att instruera konstruktionen så att den färdiga produkten uppfyller målen såsom de definierades i programfasen. Om kunden till exempel är missnöjd med en del av byggnaden, och området i fråga har byggts enligt ritningsnummer 300, revidering C, är det möjligt att se om felet härrör från projekterings- eller konstruktionsfasen.

Hittills har inte många kontrakt utarbetats på ett sätt som definierar modellen som en kontraktsenlig leverans. När det byggs efter en virtuell modell, vem är då ansvarig för att korrekt viewer tillämpas?

Ett sådant juridiskt vakuum är utmanande; man modellerar i BIM, men bedöms på ritningsleveransen. Så länge detta har varit normen har traditionella ritningar prioriterats framför att mer tid läggs på att skapa bra BIM-modeller.

Men! Nu är verktygen på plats. BIM-verktygen blir bara bättre och bättre, och även om du inte helt tänker sluta med att producera ritningar kan du redan idag begränsa användningen av dem betydligt.

Incitament – hur belönar du de bra modellbyggarna?

Genom att återanvända snarare än återskapa riskerar du att rådgivarna inte belönas tillräckligt för den extra ansträngning som krävs för att skapa högkvalitativa modeller i ett tidigt skede av projekteringsfasen.

Detta innebär att fler timmar läggs på underlaget i de tidiga stadierna än tidigare, så att andra kan dra nytta av det längre fram i processen. Med andra ord är det inte nödvändigtvis den som anstränger sig mer för att skapa bra modeller som skördar fördelarna.

Den traditionella projektbudgeten ger inte rådgivarna spelrum till att skapa detta värde förrän senare. Det är en paradox, för det är både det billigaste och enklaste sättet att lägga kursen och välja rätt i de första faserna. Det ökar också förutsättningarna för att uppnå de olika kvalitetsmålen (BREEAM Excellent och liknande).

BIM används parallellt med traditionella lösningar

Avsikten är att ersätta det gamla med det nya, men de kontor som har använt BIM har till stor del försökt att göra det i tillägg till vad de redan gör. Detta har lett till en sorts hybridlösning där de föråldrade metoderna har bromsat de verkliga framstegen.

Diskussionen internt kan alltså inte bara handla om ”vad vi ska börja göra”, utan i lika stor grad handla om ”vad vi ska sluta göra”. Att producera x antal ritningar är ett bra exempel.

BIM förändrar allt – en sammanfattning

BIM ökar förståelsen för vad den färdiga produkten kommer att bli.

Med rätt plattform är all information tillgänglig för alla – under planering, användarinvolvering, projektering, tvärvetenskaplig kollisionskontroll, gränssnittshantering, dokumentation, VDC-processer, drift och underhåll osv. Jag brukar kalla det transparenta processer.

Med BIM kan både projektdeltagare och andra inblandade förstå underlaget och vad som diskuteras. De kan på så sätt bidra konstruktivt till dialogen om lösningar och val – eftersom alla ser samma sak.

BIM tar kvalitetssäkring till en ny nivå.

Som byggherre och framtida användare av byggnaden är framgångsfaktor nummer ett att du förmåga att kvalitetssäkra vad du har beställt – kontinuerligt. Med BIM kan du göra detta.

BIM är en oöverträffad plattform för kommunikation.

Kommunikationsproblem är en faktor i det mesta som går fel i byggprojekt.

Det blir inte bra om inte alla parter kommunicerar på samma sätt med varandra. Yrkesverksamma och icke-yrkesverksamma måste vara samstämmiga, så byggnaden och modellen harmoniserar med varandra. Det är också avgörande för att effektivisera drift- och förvaltningsfasen.

Från ”push” till ”pull” på byggarbetsplatsen – hämta själv den information du behöver

Under produktionen handlar det om att omvandla det projekterade till ett fysiskt resultat, och återigen handlar det om att förstå vad som ska byggas och ha tillgång till den information som behövs för att göra jobbet.

Med BIM kan du själv hämta det du behöver. Dessutom finns det nästan oändliga möjligheter att integrera kvalitetssäkring och dokumentation i modellerna.

Data punktfixeras

En av de riktigt stora fördelarna med BIM är att alla data fixeras där de hör hemma. Om du letar efter data på en specifik plats i din byggnad kan du enkelt navigera dig dit och se vilka data som är tillgängliga, oavsett om det handlar om fotodokumentation, projekterade lösningar över undertak eller inne i väggen eller något annat.

BIM underlättar för problemfri dokumentation av det egna arbetet – till allas glädje.

Genom att använda BIM skapar du processer och information som gynnar arbetsflödet längre fram i processen. När modellerna används för dokumentation av det egna arbetet har du också skapat något mycket värdefullt för dem som ska ta över byggnaden.

BIM tillför mervärde ur ett livscykelperspektiv – i alla led.

Genom att använda modellen som ett skelett kan vi bygga vidare på den genom byggnadens alla faser, och på så vis skapar vi mervärde ur ett livscykelperspektiv. Med rätt verktyg håller vi varandra uppdaterade.

Lycka till med BIM! Tveka inte att kontakta oss  om du har några frågor, och dela gärna artikeln med dina vänner och kollegor.

StreamBIM


Tilbake til blogg