Projektöversikt:

• Bakgrund: Projektet uppstod efter de tragiska händelserna den 22 juli 2011, då en bombning ödelade det ursprungliga regeringskvarteret.

• Omfattning: Omfattar 9 byggnader (125.000 m²) i tre faser, där den första fasen är nära färdigställande och har en budget på 21,9 miljarder NOK (2,1 miljarder USD). Fullt färdigställande eftersträvas till 2030, under förutsättning av politiskt godkännande.

• Reparation i stadsmiljö: Utöver återuppbyggnaden syftar projektet till att vitalisera centrala Oslo med nya parker, torg och gågator.
  
  

Digital & BIM-strategi:

• Statsbyggs vision: Som offentlig byggherre krävde Statsbygg ett helt digitalt arbetsflöde - inga fysiska ritningar, maximal användning av BIM och skapande av en digital tvilling.

• BIM offline: På grund av säkerhetsskäl sker allt BIM-arbete i en offline-miljö med hög säkerhet.

• Säkerhetsprotokoll: Känsliga data kontrolleras noggrant. Endast nödvändig information delas på en "need-to-know"-basis. Surfplattor torkas dagligen för att förhindra dataläckage.
  
  

Organisationsstruktur:

• Team Urbis: Ett joint venture mellan arkitekter och ingenjörer. Varje byggnad har sin egen entreprenör och sitt eget designteam, med strikt uppdelning.

• BIM-samordning: Flera nivåer av BIM-samordning, inklusive övergripande roller för att säkerställa enhetlighet över silos.

• Utveckling av programvara: Interna utvecklare skapade skräddarsydda verktyg för att automatisera datahanteringen och genomdriva standardisering.
  
  

Teknisk implementering:

• Index för modellmognad (MMI): MMI-stadierna är Norges alternativ till LOD och styr modelldetaljer och beslutsfattande under hela projektets livscykel.

• Egenskaper för enhetliga objekt: Baserat på lärdomarna från Oslo Airport måste alla modellelement ha standardiserade data för samordning, spårning och kvalitetssäkring.

• Automatisering och skriptning: Skript synkroniserar data och Revit-familjer mellan alla modeller, vilket säkerställer enhetlighet. En "inställningsmodell" fungerar som en mall för alla Revit-konfigurationer.

• Hantering av fragmentering: Autonoma delprojekt kräver extern datasynkronisering, bland annat till plattformar som dRofus för objektspårning.
  
  

Framgångsfaktorer:

• Tvärvetenskaplig inkludering: Tidig involvering av brand-, akustik- och säkerhetsspecialister med egna BIM-modeller visade sig vara ovärderlig.

• Skräddarsydda verktyg: Anpassade Revit-tillägg och backend-skript minskar det manuella arbetet och förbättrar noggrannheten.

• Samarbete med IT: Ett nära samarbete med Statsbyggs IT-avdelning var avgörande för att möjliggöra säkra, automatiserade arbetsflöden.
  
  

Viktiga slutsatser:

• Det nya regeringskvarteret är ett exempel på ett säkert och mycket digitaliserat byggprojekt.

• BIM är inte bara ett modelleringsverktyg utan en central strategi för processhantering och informationssäkerhet.

• Framgång hänger på standardisering, automatisering, tvärvetenskaplig samordning och tydligt definierade arbetsflöden.